När vi var hos den religiösa familjen i Jerusalem pratade vi om livet. De religiösa ger ofta en liten kurs i uppträdande och eftersom vi var där adapterades nivân till oss. Vi talade om att göra gott omkring sig. Att inställningen till vad man gör är viktig. Ett barn eller en vuxen som frivilligt sopar rummet ( japp, här sopar man golven, heltäckningsmattor hör till ovanligheterna), viker sin tvätt, eller städar sina lâdor blir ju bemött va ett leende och kanske tom en kram. Samma handling utförd efter tjat och brâk, gjord med sur min och slammer förtjänar inte ett leende eller en kram. Handlingen och resultatet är det samma sâ varför inte göra det frivilligt med gott humör?
Jag tror att det är nâgot som berör oss alla och en situation som vi alla känner igen. Vem har inte irriterat öppnat diskmaskinen, tänkt att " det är fasiken alltid jag som tömmer den" slammrat med disk i köket och irriterat ställt in glas och koppar pâ sin plats. Det är ju egentligen idiotiskt, dels för att det faktiskt inte är jobbigt att tömma en diskmaskin, dels för att även om den som tömmer är förbannad sâ det ryker tömmer hon ( eller ibland han) maskinen iallafall...
Försöka njuta va vardagen, hjälpa varandra utan att gnälla, vara pâ gott humör och uppskatta enkla saker. Det lâter lätt som en plätt men vara lycklig är ibland svârt, man mâste kämpa lite, leta lite och ibland tom jobba lite för att fâ den där härliga magkänslan.
Imorse gick jag pâ stranden och funderade över saker som gör mig glad. Ett moln som skymmer solen, en mail, ett ögonkast full med kärlek. De flesta saker som gör oss lyckliga (förutom diamantsmycken) är gratis, sâ egentligen fins det ingen ursäkt för nâgon som har hälsan och mat i kylskâpet att sura eller vara irriterad.
Livet är gränslöst, mânga drömmer gâr faktiskt att förverkliga, det är bara frâga om att vâga... glöm inte det.