En alldeles vanlig dag.

Idag sa jag till grannen att jag sett hennes dotter ( 2 âr) röka pâ dagis. Hon spärrade upp ögonen sâ de höll pâ att falla ur hâlorna och jag ändrade generat verb.
Lichon och Léachen, jag blandar jämt ihop dem.
Grannen är väldigt överseende, som de flesta nio-âringar... Om föräldrarna flinar i morgon i hissen vet jag varför men jag kan flina tillbaks, det är deras äldsta dotter som säher " shit" istället för "sheet".
När jag mötte henne var jag pâ väg till posten. I kön ( jag fixar kön nu, utan problem!) mötte jag Nathalie, hon är frân Usa och vi pratade under tiden vi väntade, framför mig stod en karl som vände sig om och sa pâ klingande skânska
- Och var i frân i Sverige är du?
En riktig gâsapâg mânga mil hemifrân...
Det betyder alltsâ att vi är 5 Svenska familjer här i omrâdet, otroligt verkligen. Svenskan var rostig efter tjugo âr men skânskan satt som en smäck, den blir man nog aldrig av med även om man vill. Jag har hört skâningar prata engelska med skânsk brytning...
Jag läste en gâng att tungan är en muskel som bör övas upp i tidig âlder för att kunna tala olika sprâk med olika ljud utan accent.
Jag antar att tungorna i Skâne är extra stela.
Aaah, jag tog en kaffe pâ strandkaféet idag och sprang pâ en av de botoxade fransyskorna som satt i ett hörn, misstänkt nära en ung kille som inte var hennes man... Lite silicon och botox här och var attraherar inte bara makar tydligen. Som kvinna kan jag inte lâta bli att le ât situationen som känns mycket mindre patetsik med den könsfördelningen än den klassika.