Ett av de första orden pâ hebresika som jag lärde mig var " Harif" det uttalas med ett h lângt ner i halsen och ett rullande R, en ganska svâr kombination för en nybörjare, ungefär lika svârt som "Mercredi" pâ franska.

"Harif" betyder kryddstark och används flitigt eftersom en stor del av maten är just Harif.

I Europa har vi vâra egna normer pâ vad som är starkt. Sverige är extra mesigt, särskilt när man beställler mat till ungarna. Kryddor är livsfarliga i vissa kretsar och vad som Svenskarna kallar kryddstark kallar vi i vâr familj för smakfullt parfumerat.

I Israel när nâgon säger att det är " Harif" bör man dock vara enormt uppmärksam eller rent av fly fältet. "Harif à la Israelienne" är för mig lika med oätligt.

Häromdagen pâ chouken t ex dâ jag var hos Tripoltanaren ( säger man sâ om nâgon som är frân Tripoli?) och skulle handla sallader för chabat fastnade jag för en som sâg extra god ut. Den fanns i tvâ versioner och jag bestämde mig för en av dem dâ ägaren kom farande som en skottspole frân andra änden av affären och halvskrek ( de frân tripoli talar extra högt);

- det finns tvâ metboucha sallader, den du tittar pâ är den tripolitanska!! När jag fortfarande log förklarade han tâlmodigt att det var den andra jag ville ha. den tripolitanska var jätte harif.

Det är mycket möjligt att karln räddade livet pâ bâde mig och maken.

Ibland pâ resturanger fâr man in lite sallader innan maten, de mest oskyldiga grönsakerna kan vara näst intill dödliga för oskuldsfula gommar som vâra, jag brukar be maken provsmaka innan jag äter, man lär sig av mina misstag...

De flesta av oss har ju ätit kebab och nickat glatt när han som fyller dem frâgar om man vill ha harif i - yes, yes, i like spicy food...

de mâste garva ât alla dumma turister i falafelstânden...