Tillbaka till mitt alldeles egna paradis...

Imorse gick vi alla ner till stranden och ât en ordentlig Israelisk frukost. Solen skiner, det är alldeles lagom varmt- runt 25 och vattnet är kristallklart.
Det där att man tröttnar pâ att leva nära havet är skitsnack, vi njuter av lângpromenader utan skor i mjuk sand som värmts upp av solen och vi är lângt ifrân ensamma.
Längs med den kilometerlânga stranden sitter familjer i solen. De äter nötter, spelar backgammon eller sover i medtagna solstolar.
Man laddar om batterierna helt enkelt.

Ljuva synd!

Varje gâng jag reser till Paris kommer jag tillbaka med minst tre chipspâsar Lays Barbeque. Den här gângen kom jag även hem med ett par snygga bruna skor, tvâ högerfötter- men det är en annan historia...
Jag är galen i chips.
Barnen ocksâ.
Helt ofattbart för en kalorijagande svärmor som aldrig ens luktat pâ ett barbequechips.
Sâ nu sitter jag och äldsta sonen instängda pâ kontoret och hetsäter. Vi delar pâ en pâse i smyg, det finns ju ända tvâ hela pâsar kvar.
Sâ gudomligt gott och lite syndigt!

Redan slut?

Usch vad tiden gâr fort!
Gynekologen vill spiral men det vill inte jag. Han föreslog en slags plastring ocksâ som man sätter in och tar ut varje mânad, det vill jag inte heller. Jag känner mig bättre, kanske vänjer sig kroppen lite...
Det är underbart att vara här, men jag saknar värmen, den frân solen och den frân människorna. Ikväll reser jag tillbaka, jag hade gärna stannat nâgra dagar till men plikten som sonhustru kallar med kall stämma...
Au revoir Paris - שלום ישראל

Ska vi prata ppiller?

De flesta har väl ätit ppiller av och till sedan tonâren. När jag flyttade till Israel upptäckte jag att mina franska ppiller inte fanns pâ den israeliska marknaden och fick nya, som likande mina gamla utskrivna. Ingen viktökning, lite illamâende i början var allt. sedan fick jag dâlig hy. Massor av mikroskopiska finnar i pannan som stör mig enormt. Jag tycker att jag vuxit ifrân ungdomshy- finnar plus rynkor känns lite väl orättvist.
För tvâ veckor sedan fick jag ett nytt ppiller utskrivet, jag tar det sedan tio dagar ungefär
Jag mâr illa sâ att jag nästan spyr.
Jag är pâ dâligt humör, jag som alltid är glad.
Jag är trött.
Jag har vâldsam huvudvärk.
Först trodde jag att jag var stressad, sedan tänkte jag att det kanske var svärmor. Men det gâr inte över!
Imorgon träffar jag min franska gynekolog. Han sa att jag kunde komma förbi och bli undersökt gratis ( jag har ingen sjukförsäkring här längre).
Jag hoppas att vi hittar en lösning fort, jag vill hitta mitt gamla jag igen!
Finns det nâgra andra bra alternativ, egentligen sk aman ju inte äta ppiller efter 35...

Barnfri, svärmorsfri söndag i Paris...

... spenderades pâ Place du Marché St Honoré.
Brunch pâ "Cuisine et confidences" med gräddan, "The place to be" en söndagmorgon, om man vill trängas med kändisar och Paris VIP.
Senaste skvallret om Sarko ( som klantat till det ordentligt med Ben-Ali) , Drucker ( en färgad kvinna frân Kameroun!!) och lite skitsnack om Carla.
En tur i Tuillerieparken.
En café gourmand.
Butiker, väskor, märken, New York... jag lyssnar. Pâ avstând. Jag hänger inte riktigt med i svängarna längre, The kooples? Vad är det?
Glimtar i en svunnen värd, underbart och lite läskigt.
Har jag bott här? Det mâste jag för jag hittar som i min egen ficka.
La vie est parfois étrange...