Lögndetektor pâ arbetet

Kommer ni ihâg att jag arbetade i en lyxig smyckesaffär för nâgra âr sedan?
Min kompis Y jobbar kvar där och kom med riktigt "hot stuff" igâr.
Inom loppet av tre mânader har tvâ dyra klockor försvunnit frân butiken.
Lite konstigt, eftersom det tackvare alla säkerhetsâtgärder är grymt ovanligt att nâgot försvinner.
Hela butiken blev kallad till lögndetektorn.
Har du sett nâgon stjäla? Har du varit i kontakt med klockorna? Har du stulit klockorna?
Alla gick dit utom I.
I som är sâ blyg, sâ ordningsam, sâ rar.
Lögndetektorn hittade inte den skyldige och alla blev kallade igen.
Alla gick dit- utom I igen...
Enligt lag slipper man om man kommer med ett läkarintyg där det stâr att man är psykiskt svag.
Kanske är hon oskyldig, kanske inte.
I vilket fall som helst fâr hon sparken.
Hon arbetade bâda skiften dâ klockorna försvann och chefen vägrar ha henne kvar i butiken.
Tanken slâr mig att ibland bedrar skenet.
Ibland gömmer sig förskräckligheter bakom en polerad fasad.

Vâr brutala Israeliska vardag

- Mamma!!! Kan du skjutsa mig till Roy är du snäll?
Jag sitter instängd pâ mitt lilla kontor och svarar suckandes ja.
Roy bor nâgra hundra meter ifrân oss, men okej dâ.

In i bilen.
Jag sätter pâ radion, funderar pâ vad jag ska laga för mat pâ fredag.
Sonen sitter tyst.
Precis innan han stänger bildörren säger han;

-Det har varit ett attentat i Jerusalem. "De" har sprängt en buss. Sätt pâ kanal tio när du kommer hem.

Han använder det hebreiska ordet för attentat. Förmodligen kan han inte ordet pâ franska.
Jag ser honom springa in mot Roys hus och grips av ett vâldsamt illamâende.

Târarna kommer men stannar i ögonvrân, som om de vägrar ge efter.

Livet här är ibland sâ brutalt att man blir alldeles matt.

Utflykt i det gröna

I söndags var vi pâ landet.

Bland raps, apelsinblommor och gröna gräsfält i en mochav vid Latrun.

En mochav är ungefär som en kibbuts men lite privatare - man delar lite mindre och bor lite finare.

Eller delade, för de flesta kibbutser och mochav har blivit privata nu.

Det fanns en resturang som serverade ostar och vin som tillverkats pâ plats med träbord och dekorationer som verkligen pâminde om Sverige.

Servitrisen och frun till karln som gjorde ostarna var finska, kanske det förklarar den skandinaviska stilen...

En härlig dag för själen.

Vuxenpurim i Tel Aviv

I lördags begav vi oss in till Tel aviv för vuxenfirande av Purim.

Vi var utklädda till Alladin och Yasmin. Maken sâg ut som Alladin.

En svenska utan svart peruk ser desvärre aldrig riktigt ut som Yasmin men det gjorde inget, vi hade vâldsamt kul ändâ.

Vad som alltid slâr mig här är den lättsamma stämmningen pâ nätterna. Trots otroligt mycket folk, alkohol och ungdomar sâg jag inte ett slagsmâl.

Jag sâg ingen riktig polis heller, bara utklädda. Publiken är blandad, vi var lângt ifrân de enda 40 âringarna som var ute.

Förmodligen tycker en stor majoritet att vi pâtvingas tillsräckligt mycket vâld här för att njuta av festligheter och varandra utan gruff och smockor.

Vid Florentin och Rotchild var det sâ smockat med människor klockan 2 pâ natten att det var svârt att ta sig fram. Lite imponernade med tanke pâ att söndagar är arbetsdagar i Israel och att det faktiskt var den tredje och sista natten som festen varade!

Ârets kostym var definitvt "the black swan".

Nästa âr klär vi ut oss till Brasilianska samba dansörer!