Purimfirande

Dagen dâ hela Israel klär ut sig.

Pâ vägen till skolan, mötte vi en gravid nunna, nâgra tomtar, en bisvärm, flamencodansöser, ett hundratal prinsessor i midjehöjd, punkare, tomtar, sponge Bob och nâgra nyckelpigor.

Jag blir târögd varje Purim.

Minns i Frankrike, hur glada vi var att klä ut oss och gâ till synagogan.

Här firar vi med alla andra, pâ gatan, i skolan och pâ dagis.

Det är härligt att vara annorlunda men ocksâ härligt att omge sig av människor som firar samma högtider som man själv gör.

Känslan av att höra hemma, känslan av samhörighet känns berusande trots att vi snart varit här i tre âr.

Lördagkväll firar vi vuxna Purim i Tel Aviv med Batman nâgra polismästare, catwoman och en boxare.

Man lever bara en gâng...

Glad Purim till er alla!

Jäkla hundskrälle

Om grannens lilla, fula, IQ befriade hund fortsätter att skälla nätter och mornar kommer den att sövas ner, eventuellt brutalt mördas av en trött Chekchouka.

Israelerena är knepiga.
Detta livliga folk klagar aldrig över oljud.

Hundskrället skäller n o n s t o p fram till ett pâ natten ungefär och sätter igâng vid klockan sex igen och ingen säger nâgot.
I Frankrike hade grannarna gaddat ihop sig och gâtt dit i grupp efter andra natten!

Kan man ringa polisen? Kan man ringa djurskyddsföreningen? Kan man leja en Tripolitansk yrkesmördare?

Jag jobbar pâ det- fortsättning följer...

Svenska flickor

Tänk att folk man träffar alltid mâste berätta om de har haft ett äventyr med en Skandinav.
Det har hänt tusen gânger.
Min barnläkare i ett av Paris chicaste kvarter älskade att berätta när han tâgluffade i Sverige pâ 70-talet. Han följde mina tre ungar och berättade en liten anekdot varenda gâng.
Jag lyssnade artigt och skrattade. Det var tider det- brukade han säga med nâgot drömskt i blicken...
Här har i princip alla karlar över 40 som kommit i närheten av en kibbutz fâtt till det med en Svenska eller Danska och de älskar att berätta.
Tillvägagângssättet är alltid detsamma. De smâpratar lite, suger pâ karamellen och sedan- helt plötsligt- tar de sats och kanske bara säger ett typiskt Svenskt namn som "Agneta" t ex och inväntar en reaktion.
Andra, som lyckats ha ett kortare förhâllande kanske hasplar ur sig ett " Jag alskar daij" eller " svenska flickan". Ibland stâr deras fruar bredvid och undrar vad de talar om. Efter det kommer detaljer. Hur de träffades, var, för hur länge sedan.
Jag vet aldrig vad jag ska säga, för vad säger man? - Nejmen Grattis!! sâ du har satt pâ en Svenska? Vad kul!!
Jag brukar le lite artigt, kanske blinka med ena ögat.
Jag tycker det är helmysko att folk man inte alls känner har behov av att berätta om deras one night stands för typ 20 âr sedan.

Krigsövning i paljettkjolar

Av en slump fick jag reda pâ att barnen ska ha krigsövning i dag i skolan.
En verklighetstrogen övning, med ljud av missiler.
800 elever delas upp i âldersgrupper och slussas ner i tre olika skyddsrum. Pojkarna hamnar därför inte i samma.
Till skillnad frân vanliga övningar som bara varar i nâgra minuter kommer de i dag att sitta och kura en timme i skyddsrummen.
Ungar är sâ konstiga ibland. De kan berätta saker som i vuxnas ögon verkar sâ totalt obetydliga och hoppa över andra saker som vi vuxna tycker känns viktiga.
Det som diskuterats den här veckan har endast handlat om utklädningskläder.
Vi närmar oss purim och varje dag har sitt tema.
Idag är det paljetter. En glammig kontrast till missiler och krig...

Svensk matlagning- suck!

Och fast än del dagar känns tyngre än andra pinnar livet pâ, och vi gör det bästa av situationen.

Den här veckan har jag äntligen fâtt ändan ur och bjudit in den franska kolonin pâ middag.

Ni som lever utomlands vet precis vad jag pratar om. Om pressen att bjuda pâ svenskt.

Jag lagar inte svensk mat, mina föräldrar lagar inte heller svensk mat, förutom älg dâ, och det är ont om älgar här...

Det svenskaste jag vet är toast skagen och det är inte kosher.

Efter mycket om och men blir det sâ här :

Förrätt:

Tarteletter med tunt skivade tomater pâ en bädd av Dijonsenap, en skvätt olivolja och lite Dragon.

Sallad

Varmrätt:

Lax i folieknyte med körsbärstomater, grillad squach och aubergine.

Timjan potatis i ungn

Tatziki

Efterrätt:

Târta

Svenskt sâ det förslâr- särskilt tatzikin...

Terror

Natten mellan fredag och lördag tog sig en terrorist in i familjen Fogels hus pâ västbanken.
Med en kniv skar han eller hon halsen av tre barn; 11 âr, 3 âr, en bäbis pâ nâgra mânader samt en sovande mor och far. Tvâ barn lyckades fly och äldsta flickan i familjen var inte hemma.

Jag undrar hur människan kan sjunka sâ lâgt, hur hatet nâr en sâdan surrealistisk nivâ.
I ett samhälle där man matar befolkningen med propaganda och hat frân det att de kan stâ pâ benen är det nog normalt att svaga männsikor spârar ur med vâldsamheter.
Jag undrar vad man pratar om i de arabiska byarna runt omkring idag.
Jag undrar om de tycker att det är en heroisk eller barbarisk akt.

Mahmoud Abbas har fördömt det som skett.
Som vanligt.
Jag hoppas att han tar till vara pâ detta föträffliga tillfälle och bevisar att han motarbetar terrorism (nâgot jag tvivlar starkt pâ) en gâng för alla genom att i samarbete med Israel försöka finna den skyldige.