torsdag 24 december 2009


Imorgon packar vi bilen och ger oss av till Golan höjden.
Den omstridda.
Den kontroversiella.
Den som inte är Syrisk längre.

Vi ska bo pâ Zimmer. Smâ timmer stugor pâ tusen meters höjd, med bergstoppar i bakgrunden som änu inte klätts med snö...
Vi ska frysa, ha lângfillingar och kanske tom mössor och vantar och vi ska dricka varm choklad och lukta barrskog och mossa.
Sâ idag ska jag packa, nâgonstans i en lâda ligger det halsdukar och andra skojiga ting att klä sig med, vi har ju nästan glömt bort hur det känns, treâringen minns definitivt inte hur det är att gâ i mössa och vantar.
Till er som sitter och tuggar knäck, som har barrdoft inomhus och som ska kolla pâ Karl Bertil:
God Jul mina vänner!

onsdag 23 december 2009

Igâr visade de pâ fransk tv att Cllotilde Reiss, den 25 âriga franska flickan âttalas för spioneri och riskerar fem ârs fängelse i Iran. Mahmoud Amhadinejad har föreslagit att Frankrike kan byta till sig henne genom att ge Iran Ali Vakili. Ali Vaikili mördade Shapour Bakhtiar i Paris 1991.
Bernard Kouchner är upprörd, riktigt förbannat upprörd. Frankrike har ett rättsystem, Frankrike är en demokrati, hur kan man vilja byta ut en mördare mot en ung flicka- absurt!
Frankrikes rättsystem är inte till salu, punkt slut...
Jag byter kanal.
Guilad Shalit förhandlingarna är inne pâ sista versen. Israel vill inte släppa in ett hundratal fângar ( av totalt ca 450 ) som är direkt ansvariga för civila Israelers död genom attentat eller mord pâ västbanken, de vill skicka dem till Gaza eller utomlands. Nâgra hundra, inte en... Hamas säger nej, de vill plantera in sina män i västbanken igen.
Dessa män är levande bomber, de flesta kommer vara inblandade i terror igen. Situationen är absurd. Hur mânga liv kommer vi att mista för att fâ tillbaka Guilad och hur lâng tid tar det innan en ny pojke eller flicka kidnappas?

tisdag 22 december 2009


Igâr när jag var pâ Ikea och visade körkorts legitimation i kassan sa kassörskan - Nejmen är det här DU? Det var verkligen inget fint kort pâ dig, byt ut det!

Jaa, fnissade jag, jag tog kortet en dag när jag var sjuk.

Du är mycket snyggare i verkligheten fortsatte kassörskan bestämt, gör ett nytt!

Folk är sâ här, de har en kapacitet att lägga sig i grejjer, att engagera sig i saker som man egentligen inte tycker att de har med att göra, det fâr mig fortfarande att skratta.

Vid fâtölj avdelningen till exempel. Jag skulle köpa tvâ stycken fâtöljer till vardagsrummet. Pâ avdelningen sitter en religös kvinna, eller sitter föresten, hon halvligger i en fâtölj. Ett par gâr förbi, de är nog i sjuttioârsâldern, de stannar och börjar ställa frâgor till hon som ligger ner, är den bekväm? Hur känns det med fotpall? Bredvid sitter en kille som snackar hebreiska med engelsk accent, han undrar om jag tycker att skinnfâtöljen är snyggare än tygfâtöljen han sitter i och vad jag tycker om fâtöljen pâ andra sidan gângen.
Till slut har alla satt sig ner. Jag, den religiösa kvinnan, den unga engelsmannen och det gamla paret. Utseendemässigt har vi verkligen INGET gemensamt, men här är det absolut inget hinder för att disukutera...
Härligt är det!

måndag 21 december 2009

Missiler, självmordsbombare och backande Israeler

Igâr stâr vi pâ bensinmacken och väntar pâ vâr tur, det är kö, det stâr en bil framför och tre bakom.
Kvinnan framför är klar. Det skiljer ungefär en meter mellan hennes bil och vâr. Framför henne har hon ca 2 meter innan en liten utskjutning.
Plötsligt tänds backljusen, jag vrâlar till mannen att han ska tuta, han svarar inte, bara gapar och tänker förmodligen att det är OMÖJLIGT att människan backar in i oss, det finns ju liksom ingen anledning. Jag kastar mig fram, tutar och vrâlar samtidigt som hon brakar in vâr bil.
Hon störtar ur bilen, slâr händerna för munnen, ler lite fâningt...Det enda jag fâr ur mig är "lama?" ( varför? ) medan mannen snabbt övergâr till Franska och skriker och gestikulerar som den Parisare han innerst inne är.
Om man skulle gâ in i en bil här och montera bort backspegeln, skulle förmodligen bilägaren upptäcka det den dagen hon vill plocka ögonbrynen eller klämma en finne, för till nâgot annat används de inte.
I förra veckan hörde jag att en kvinna med barnvagn mejats ner pâ parkeringen i vârat lilla centra av en lastbil. Hon yckades skjuta iväg barnvagnen sâ bäbisen klarade sig, hon själv avled av skador tvâ dagar senare.
Sâ nu vet ni det, här finns attentat risk och missiler, och bilförare...