Nâgot som för mig är typiskt sydlänskt är spontanitet.
Nordeuropéer bladar ofta ihop orden spontan och oroganiserad vilket är tvâ helt skilda saker.
Iförrgâr var vâr vän S här. Hans fru har âkt till Europa och stannar en vecka och jag undrade om han ville äta chabatmiddag hos oss pâ fredag.
Han tackade ja och kommer med sina fyra barn.
Under gârdagen stötte jag pâ nagra andra vänner och vips blev det nâgra inbjudningar till.
Jag tror vi är runt 20 nu.
Jag har självkklart inte börjat laga mat, funderat pâ hur vi ska sitta, eller kollat om det finns tillräckligt med stolar till alla.
Mat kommer att finnas i överflöd när jag är färdig och sittplatser ordnar sig, för hjärterummet är enormt.
Ofta när man bjuder in stora grupper kommer folk dessutom med nâgot de lagat. Ett chabatbord är fullt av maträtter med smak av kummin, kanel, vitlök och koriander som äts med cousous eller ris, iallafall om man umgâs i sefaradiska kretsar.
Jag älskar att göra saker i sista minuten, att duka upp enorma matbord och umgâs i grupp. Stöket, röran och kivet ger mig livslust och just att det sker sâ där spontant gör stämmningen sâ lättsam och okonstlad.
Chabat Shalom mina vänner, nu kliver jag in i köket!
3 kommentarer:
Kul inlägg! Känner du dig mest sydländsk eller svensk? Åker du ofta till Sverige?
Jag tror snarare det handlar om kreativitet och förmågan att "improvisera" (organisera) på kort tid. ;)
Bor deltid i Israel sedan 15 år tillbaka och tycker inte Israeler generellt är mer eller mindre spontana än svenskar (eller vice versa).
Men jag älskar oxå sådana middagar oavsett om de är i S elle IL! De inreder så bra ett hem (och hjärtat).
Shabbat Shalom!
Caroline
Eva; jag har inte bott i Sverige pâ över 20 âr och har spenderat större delen av mitt liv utanför Sveriges gränser. Jag pratar svenska, gillar bullar och sockerkakor, älskar att läsa svenska böcker och tidningar men känner mig mer utlandssvensk än svensk och jag är definitivt mer sydlänsk än nâgot annat.Jag har int evarit i Sverige pâ 4 âr tror jag...
Caroline: Hej! Det beror säkert pâ var man är i frân och i vilka kretsar man umgâs. Det här med spontana middagar har för mig alltid känts som nâgot typiskt meridionalt och jag har alltid fascinerats över hur mycket mat det finns i det sydländska köket- bara sâ där. Som om alla väntar sig att det ska dimpa in femton pers pâ lunch ungefär. Vad härligt att pendla mellan grönska, skogslukt och härligt duggregn och het sol med salta bad och lite ökenlandskap!!
Skicka en kommentar