Igâr var det första dagen pâ stranden sedan oktober. Chabat är i princip alla Israeler lediga sâ det var packat.
Vi konstaterade glatt att vi i âr förstâr vad badvakterna skriker i högtalarna och att vi har lättare att placera folk i fack beroende pâ hur de pratar, vad de säger och hur det beter sig.
Nâgot som är gemensamt för samtliga är deras okänsla för andrum. Stranden är bred och lâng, men det är förbjudet att bada utanför badvakternas omrâde eftersom strömmen är stark.
Att barnfamiljer vill ligga mittemot badomrâdet kan jag förstâ men att ungdomar, äldre par eller grupper av medelâlders mâste klämma sig ner p r e c i s där alla andra är gör mig full i skratt.
En ledig fläck pâ 2 kvadrat precis framför fötterna pâ nâgon räcker för att klämma ner en filt och en frysväska och ingen verkar bli irriterad eller känna att folk inkräktar pâ sina territorium.
Vattnet är redan uppe i 23 grader och det är alldeles lagom varmt.
Om det var straffbart att njuta skulle jag sitta inne pâ livstid.
2 kommentarer:
Jag kan fortfarande störa mig på att folk tränger sig ner MELLAN mig och vattnet om jag har satt mig ca en meter från vattenbrynet för att kunna ha bra koll på barnen. Nog fasen kommer det alltid nån och placerar sin plaststol I vattnet precis så att man inte kan se barnen...Jag skulle kanske passa på att ta en tur till havet innan alla brännmaneter kommer.
¨den här gângen stannade tvâ människor för att konversera under vârt parasoll ????
Asg.
Skicka en kommentar