Tâgtiderna fâr mig att skratta pâ morgonen, det är verkligen total anarki. Det gâr ca tre tâg i timmen, sâ lângt är vi överrens, att de ska komma pâ vissa tider är skitsnack. De kommer när de vill, ibland inte alls. Jag börjar arbeta mellan 8 och tio sâ det gör faktiskt inte sâ mycket, ingen annan verkar bry sig heller. Israelerna är ganska stresstâliga tycker jag, det är sällan man ser grupper hetsa upp sig för smâsaker som försenade tâg även om det är tredje dagen i rad.
Pâ jobbet är allt bra och jag trivs verkligen. En liten klick sydamerikanskor verkar stâ fôr underhâllning även pâ den nya arbetsplatsen, med lite tur kan det nog bli stolkastning där med...
Det enda jag är fruktansvärt trött pâ just nu är värmen och klibbet. Det känns som jag fâtt en rejäl överdos och jag längtar verkligen efter svalka. Bara nâgra veckor till sâ kommer nog första riktiga regnet...