" I wish for happiness"
En nyfiken copt
Copternas lilla kyrka
Varje gâng nâgon är pâ besök reser vi till Jerusalem. Ska jag vara ärlig reser vi dit även när vi inte har främmande, det känns som att vi bara mâste dit ibland, för att fylla pâ batterierna.
Jerusalem är fantastisk. Jag brukar säga att även med förbundna ögon skulle jag känna igen mig. Det är nâgot i luften. Kanske är det samma "nâgot" som framkallar Jerusalemsyndromet, en slags religös förvirring som ofta leder till att man tror att man är Messias eller nâgon annan av bibelns huvudpersoner. Ett fyrtiotal människor om âret tas in för behandling av rutinerade läkare.
Ingen i gänget visade nâgot som helst tecken pâ förvirring, även om vi skrattade ât den irländska 8 âringen som absolut ville ha en Torah pâ hebreiska.
Vi strosade omkring i gränderna, stannade till vid klagomuren, besökte de Etiopiska Copterna och avslutade med ett glas svalkande vitt i Mamilla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar