söndag 28 september 2008

Vet ni vad?

Jag är inte svensk längre. Efter 18 âr i "världen utanför" tror jag att den blâgula flaggan är ordentligt urtvättad.
Barnen tittar inte pâ Fem myror, de tycker det är gammaldags och trâkigt, jag firar varken jul eller midsommar och har glömt bort att Valborg existerar. Jag kan ibland drömma att jag äter kexchoklad och jag är beredd att göra mycket för en pâse saltlakrits.
Jag är utlandssvensk.
Vi är fler än ni tror...
En hel hög tjejer som kommer hem regelbundet och njuter av den svenska sommaren, varm barrskogsdoft, skärgârden och mammas bullar och undrar med lätt ângest hur livet sett ut idag, om de inte som tonâringar bestämt sig för att se sig om lite.
Vi tycker om Sverige, älskar att âka hem pâ semester, men förundras över svenskens beteende; över kassörskans panik i ögonen när hon upptäcker att det inte finns ett personnummer pâ det utländska körkortet, över föräldrar som sliter av barnen alla kläder sâ fort solen tittar fram för det är sâ skööönt att springa naken, över svenskarnas fôrmâga att skära ner sommaren till den enda vecka dâ det inte regnade och tala om den f a n t a s t i s k a sommaren som varit.
Utlandssvenskens barn pratar svenska, men inte med skânsk eller norrländsk accent. en svenska med stark brytning frân hemlandet som fâr folk att reagera olika. Det kan bâde vara gulligt och frakalla en smärre chock; pratar du inte svenska med barnen??? -Jag tror inte att du är sâ konsekvent som du borde. Värst är de mammor som bor utomlands och som reagerat tvärtom och blivit suuupersvenska, med ungar som pratar svenska med sörmländska "ä:n" och som kan a l l a barnsânger utantill, med gesterna... I en konfrontation känner man sig dâ som en looser, men efter nâgra samtal till medsystarna känns det helt okej igen.
Utlandssevnskens barn är ofta torra och utan blöja innan tre ârs âlder, utanför Sverige accpeterar ofta inte dagis barn med blöja, barnvagnen ställs ner i källaren vid tre max fyra âr, inga femâringar fâ skjuts i vagn, de gâr. De âker bilbarnsstol som är vänd framât och liggvagnen är liten, det viktigaste i valet av vagn är hur man viker den och inte hur stor den är. Traditioner pâ Jul är olika de svenska, endel familjer som firar jul kanske inte äter julskinka eller delar ut paketen pâ fel dag, utlandssvensken har heller inte spelat in Kalles julafton och barnen känner inte till dockan som är rädd för spindeln och chackfärgen trots att flera välmenande bekanta erbjudit sig att bränna en Cd. Det gâr bra ändâ.

Miljöskadade är vi, och kommer sâ förbli. Svenskar i utlandet och utlänningar i Sverige. Det tog mig nâgra âr att inse att jag tillhör en minoritetsgrupp.
Igâr sa min lilla 2 âring ; "Tack för maten den var bäst- mitt pâ bordet stod en häst" och dâ kände jag mig supersvensk.Den meningen mâste väl impa pâ den mest perfekta svenska familjen eller?
Det är svârt att hela tiden tala svenska, jag pratar flytande franska, drömmer, antecknar och tänker pâ franska och när barnen svarar pâ franska fortsätter jag av bara farten utan att ibland vara medveten om att jag bytt sprâk.
Mina aupairflickor gör ett fantastiskt jobb med barnen och jag tycker att det är viktigt att de talar, läser och skriver svenska eftersom de faktiskt har en svensk mamma, även om hon är utlandssvensk och aldrig äter lingonsylt.

10 kommentarer:

annai sa...

Har kan jag parkera mig!
Nu firar jag i och for sig jul, men gor det pa fel dag, utan vare sig kottbullar eller sill...Det gar det ocksa.
Mina barn har suttit framatvanda i barnvagnen fran borjan och jag har forstatt att det kan bidraga till valdiga psykiska problem och forsenad sprakutveckling(??!!). Men vet du vad? Det verkar bli folk av dem ocksa!
Det ar lite konstigt att kanna sig som en framling/besokare i sitt eget hemland men jag antar att det ar ganska naturligt nar man har spenderat hela sitt vuxna liv utanfor Sveriges granser (dar folk faktiskt klarar sig riktigt bra utan "de fyra sista siffrorna" ;))!

Marianne sa...

Visst är det skönt att vara medborgare i världen! Att kunna välja vilka olika delar ur olika kulturer man vill ta till sig, inte bara gå i uppkörda hjulspår.

Visst har vi det bra!

Svensk chekchouka sa...

ja annai, visst verkar det bli folk av vâra barn ocksâ, jag försöker uppfostra mina utan skygglappar och regler om vilka böcker, tvprogram och maträtter som ska ätas ses och läsas pâ speciella dagar.
marianne; preisc sâ är det, världsmedborgare, horisonten känns längre bort och frihetskänslan är enorm. Jag fâr vara konstig, jag är inte svensk, fransk ellr nât annat. Jag är jag.

MrsW sa...

Åh vad jag älskar att läsa din blogg! Inte bara för dina betraktelser från ditt nya hemland (som alltid är urspännande) men också för dina tankar om livet i allmänhet, och "utlandssvensklivet" i synnerhet. Keep it up! Kram

Svensk chekchouka sa...

Mrs Watson!
Den värmde gott.
Stor, stor kram

Larssons sa...

Jamen de ar ju precis sa. Gott och blandat helt enkelt. Valja det basta av hela varlden.
Kram

aurorabuddha sa...

Hej, jag har hittat hit via Marianne's blogg. Jag kanner igen det du skriver har, aven fast jag inte haft smabarn utomlands.

Jag har gett upp svenska seder oxa, po om po - och det kanns inte fel pa nagot vis.

Det har med att lara sina barn svenska, diskuterade vi utlandsbloggare forra aret. Lite 'ruffled feathers' blev det allt...

Och ibland kommer jag inte pa vad saker heter pa svenska, sa jag ar sa hemsk att jag blandar bada spraken - tycker inte att det gor nagonting.

Jag flyttade till Texas for 11 ar sen och har bara varit "hem" till Sverige en gang under den har tiden... det blir liksom inte av, jag har ju fullt opp med mitt liv har.

Nu ska jag surfa runt pa din blogg, sa att jag lar kanna dig lite battre! :o)

Cissi sa...

Hej vännen!kommenterar aldrig men läser varje dag :( Nu kände jag att jag var tvungen att skriva ;) Jag skriver under på detta! Väldigt bra skrivet tycker jag! Jag gör några saker annorlunda mot dig men det mesta stämmer precis på mig också.
Gillar verkligen din blogg!
kram

Grekland nu sa...

Intressant blogg! Det där med att hålla fast vid svenska traditioner är väl kul men till en viss gräns. Rätt skönt när man kommit över stadiet att vissa helger MÅSTE firas på ett visst sätt, eller att det inte är katastrof om man blandar språken ibland. Var och en måste nog hitta ett eget sätt att leva, för ingens utlandsliv är ju likt nån annans!Hälsningar Ingabritt

Monica sa...

Hej!

Jag har närmast total privatdatadvala, och visste inte förren idag att du bytt blogg! Kul!!!

Du, kan jag få lägga in delar av ditt inlägg på min blogg? Du kan få vara anonym om du vill, och om du vill få norrländsa läsare kan jag lägga in din blogadress....

Det är så himla bra skrivet!

Ha det bäst, hoppas jag blir lite flitigare på att läsa här, har ju följt aliyahbloggen med stort intresse! Stor kram!!!