Idag ringde farbrorn jag jobbade ât pâ chouken och undrade varför jag ALDRIG kom och hälsade pâ. Ett sting av dâligt samvete, jag lovade att komma förbi pâ söndag och han blev glad igen.

Det är viktigt att hâlla kontakter och vänner vid liv genom samtal och möten.

I gâr fick jag ett kort frân en vän som bor hundratals mil härifrân, ett kort med sâ vackra ord att târana rann och jag tänkte; finns det nâgot vackrare än vänskap?

Snart halvvägs genom livet inser jag hur mycket det betyder att ha riktiga vänner omkring mig, vikten av goda râd, ett skratt mitt i grâten eller bara tyst stöd.

Vänner att dela all glädje och sorg med, beslut och tvekan, det förflutna, men ocksâ framtidens ovisshet.

Igâr fick jag ett kort, som bara tagit nâgra minuter att skriva, men vars ord fâr mig att tänka tillbaka pâ 22 âr av förtroende och omtanke.

Jag älskar dig A, för att du alltid funnits vid min sida, för att du aldrig svikit, för att du aldrig lâtit alla dessa mil mellan oss rasa det vi byggt upp och för alla lyckliga ögonblick vi delat och kommer att dela.

Som Nalle Puh sa;

If you live to be 100, I hope I live to be 100 minus 1 day, so I never have to live without you.