Att vara Palestinier är inte lätt. Europa bryr sig bara om deras öde under krigstider, vad som händer efter det framkallar varken târar eller empati och framför allt inte decimeterlânga artiklar i Expressen.

Ska jag vara ärlig har jag ingen större energi över att bry om deras öde, för mig representerar de ett folk som vill förinta mitt eget, de lever under sharia lagar som de själva valt.
Som kvinna och mor reagerar jag iallafall, och den här veckan har jag läst nâgra artiklar som jag vill dela med mig av.


Fatah har haft sin första kongress pâ 20 âr i Betlehem pâ Västbanken.

Kongressen hade beskrivits som stormig med vilda diskussioner om Fatah's ekonomi, mellan tusentals medlemmar.Korruptionen är ett stort problem pâ bâde Västbanken och i Gaza, även om summorna minskat sedan Europa tagit det otroligt kloka beslutet att sluta ge miljoner Euros om âret utan att kontrollera var de hamnar finns det ju andra länder som med glädje finansierar missiler som sedan hamna i Israel.

Under tiden kongressen hâller hus är Betlehems invânare utan vatten. Allt vatten gâr till omrâdet där kongressen hâlls.

40-gradig hetta utan vatten. Jag kan tänka mig att gemena man längtar tills cirkusen är över. Under tiden kan man köpa vatten dunkar för 1000 shekel styck ( ca 200 Euros). De är förutseende Fatah, och de är väl de snällaste i sin skara...


Bilder frân Hamas-kontrollerade Gaza pâ Israelisk tv visar hur man nu tvingar affärerna att trä svarta plastpâsar pâ skyltdockorna för att skyla deras huvuden.

Pâ stranden stâr beväpnad polis och kontrollerar kvinnor och smâflickor, alla utan snopp mâste bada med kläderna pâ.

Ibland känns det helt sjukt att tänka att vi talar om ett omrâde bara nâgra mil frân där jag själv bor.