... med föräldramöten? Tror ni att barnens skolgâng skulle lida om vi helt avskaffade dem?
Hittills har jag skolkat frân föräldramöten här i Israel med ursäkten " jag förstâr ändâ ingenting"
Den hâller inte längre, även om jag faktiskt inte fattar allt.
Jag har hälsat pâ engelska läraren, biologiläraren, rektorn och sonens huvudlärare. Jag vet vilka ämnen de har.
Jag har lyssnat pâ föräldrarnas gnäll över att det är förbjudet att ta med Cornflakes till skolfrukosten, att väskorna är för tunga och att det inte är normalt ( med allt som vi betalar tillskolan...) att barnen inte fâr fotokopior pâ arbetet som gjorts i skolan när de är frânvarande.
Ni känner igen va? I de flesta länder gâr det till pâ exakt samma sätt. Trist sâ man nästan gâr ât. Det är viktigt att barnen gör sina läxor, engelska fröken poängterade vikten av att lära sig glosor... suck, vilken tur att jag tittade förbi, det hade jag ingen aning om.
Längst fram i klassrummet fanns en stor anslagstavla med bilder pâ Shimon Perez, Gaby Askenazi, runt om hängde bilder pâ Israel och flaggor.
Högst upp pâ anslagstavlan stod det " Ein li medina akheret" - Jag har inget annat land.
7 kommentarer:
Håller med, jag kan dock tänka mig några minuter med bara läraren och mig (och barnets far om denne råkar vara närvarande) men blir mest irriterad på att lyssna på gnäll (ibland befogat, skolavgiften är hissnande och häromdagen fick jag höra att barnen nu ska ha med sig egna pennor, för den avgiften borde man kunna såga ner en hel skog och göra pennor av...)
I Singapore skyllde jag på att jag hade bebis hemma och det var lite svårt att komma ifrån men eftersom bebisen nu både talar och går själv så funkar inte den ursäkten!
Kram!
Kan man få slippa alla "fester" på dagis också där ungarna sjunger, svettas och blir höga på socker av alla kakor som bjuds? Idag är det besök i sukkan men höjdpunkten hittills var avslutningsfesten i 40-gradig värme där det bjöds på chokladfontän! Och så ska de ju alltid vara vitklädda också - snacka om att sätta ens tvättmedel på prov...
PS Fnissar lite åt att de har en bild på Gabi Ashkenazi i klassrummet. Men, så länge det inte är en bild på Lieberman är jag nöjd!
ExPIA:precis, typ kvartsamtal som det hette pâ min tid. Vâra ungar fâr inte pennor i skolan heller!
Karin; Jaaa, dagis avslutningaaaaar!!! Jag har et till fÖräldramöte ikväll och fajtas mot en enorm lust att gâ och äta en glass istället... Gaby Ashkenazi, vad är det för kul med det ;)
Egentligen är det ju sorgligt att man har en bild på sin ÖB i klassrummet men jag kan inte låta bli att tänka om det hade varit i Sverige - kungen, drottningen och en snubbe i uniform som ingen vet vad han heter. ;) Skilda världar...
Ofta avslutar man ju med HaTikva också! Kanske inte just på föräldramöten, men på alla andra grejer och fester som skolan anordnar så ställer sig alla upp och sjunger nationalsången innan man går hem.
Bra bildval av skolan och fin text!!
Jag tycker också att föräldramöten ofta är tråkiga, både i min roll som förälder och som lärare. Mycket av det som sägs är självklara saker för de flesta men tyvärr inte för alla så därför måste de sägas i alla fall. Som lärare tycker jag det är trevligt att möta mina elevers föräldrar så att man får ett ansikte. De flesta av min sons föräldramöten går min sambo på medan jag brukar följa med på utvecklingssamtalen.
Kram Dila
Dila; Jag gillar inte föräldramöten- men jag älskar kvartsamtal! Det som är självklart för den ena är en upptäckt för den andra. Man förvânas alltid och en del föräldrar behöver upplysas om att det är viktigt att barnen har blyertspennor med sig till skolan. Det är förvânande men sâ är det.
Kala, vet du, jag tycker inte att det är sorgligt även om jag förstâr ditt resonemang. Jag hoppas naturligtvis att även vâra barn en dag inte kommer att veta vem som är överbefälhavare...
Skicka en kommentar