... Jag undrar ibland om jag ocksâ kommer att försöka spela ut mina barns flickvänner. Om jag ocksâ kommer att vara avundsjuk pâ deras kärlek. Om jag kommer att prata om mina sjukdomar, hur ont jag har, hur mycket jag lider, hur kallt det är, hur varmt det är.
Hur smal jag är, vilka snygga bröst jag har, hur feta flickvännerna är, hur god mat jag gör, hur bra jag städar, hur trött jag är för att jag städar sâ mycket. Kommer jag dra in magen när sonhustrun gâr förbi, fôr att det ska se ut som jag är smalare än vad jag är?
Sker det en förvandling from det att ens söner gifter sig? Slutar man dâ att existera som kvinna? Fâr man dâ plötsligt inga andra intressen än sig själv? Jag är omsvärmad av skräckhistorier där svärmor spelar huvudrollen som den outtröttliga bitchen som alltid har ett elakt ord att kasta i fejjan pâ sin sonhustru.
Usch. Jag tänker inte bli sân alls! Jag tänker inte sluta att fungera när sönerna blir kära, för jag vet att det är en skillnad pâ kärleken till sin mor och kärleken till sin flickvän...
7 kommentarer:
Min svärmor älskar mig igen, hon hade precis glömt hur elak jag hade varit...och slängde sig på mig och pussades och kramades..
vive la "senildemence"!
asg!
He he.. hur kom du på temat du bloggat om?
Svärmödrar ör nog ett eget kapitale i blogglivet!
Haha, jag har en från och till underbar svärmor. Och från och till helknasig.
Det är väl bara att gilla läget, och försöka "begränsa skadorna?"
Katarina, sorgligt nog är jag alldeles fôr paranoid för att blogga om en svärmor tar av sig tröjan vid matbordet för att bevisa att hennes bröst är större än mina eller som frâgar barnen vem som är snyggast, hon eller mormor...
Sara, jag är Övertygad om at det ofta blir värre med breddgraderna... jag är grymt avundsjuk pâ svenskorna som gift sig med svenska karlar! de vet inte vilken tur de har att ha en försynt svärmor!!
OK,, Nu förstår jag he he he... Vad säger man,, ja inget! Ha ha..
Svärmödrar är ett STORT tema skulle jag tro för många av oss!
Skicka en kommentar