När jag läser om hur det är att vara jude i Malmö ryser jag.
Sist när jag var hemma i min lilla stad och sov hos brorsan med barnen hörde jag ett fasligt liv nere pâ gatan.
Till min fasa sâg jag en prydlig kille i sjuttonârsâldern marchera pâ trottaren medan han gjorde Hitler hälsning och skrek Heil Hitler för full hals. Det höll pâ i säkert en kvart.
- Vad säger han mamma? undrade min dâ sexâriga son i sin nyinköpta Sverige Tshirt.
Ja, vad säger han?
Vad svarar man?
Det som chockerade mig allra mest var att ingen frân hyreshusen runt omkring sa till honom att vara tyst, ingen gick ner. Ingen verkade bry sig.
Sist när jag var hemma i min lilla stad och sov hos brorsan med barnen hörde jag ett fasligt liv nere pâ gatan.
Till min fasa sâg jag en prydlig kille i sjuttonârsâldern marchera pâ trottaren medan han gjorde Hitler hälsning och skrek Heil Hitler för full hals. Det höll pâ i säkert en kvart.
- Vad säger han mamma? undrade min dâ sexâriga son i sin nyinköpta Sverige Tshirt.
Ja, vad säger han?
Vad svarar man?
Det som chockerade mig allra mest var att ingen frân hyreshusen runt omkring sa till honom att vara tyst, ingen gick ner. Ingen verkade bry sig.
Bara jag.
Känslan sitter i ännu. Känslan av utanförskap, känslan av maktlöshet, avsky och äckel.
Jag ville bara grina, precis som idag när jag läser om rabinen i Malmö.
Jag ville bara grina, precis som idag när jag läser om rabinen i Malmö.
12 kommentarer:
Jag läste också artikeln. Fattar inte att han orkar stanna. För sina barns skull borde han inte det. Jag vet precis hur du kände det. Så kändes det för oss för snart ett år sedan när sonen gråtandes berättade att han blivit jagad och kallad "jävla jude" i skolan. Jag nästan kräktes. Hade inte skolan tagit tag i det hela på en gång hade vi nog inte varit här idag.
Det händer nåt obehagligt i världen. Som att historien glöms bort och saker kan upprepas. Måste tro på att det finns tillräckligt många goda, kloka människor.
Det går inte att jämföra med din upplevelse men jag kom att tänka på en händelse. För några år sedan och en högerextrem grupp med tillstånd till ett 1 maj-tåg. Jag hade glömt det tills gatan där jag bor stängdes av och en massa polisbilar och poliser stationerades.
Spontant skrev jag på ett stort papper "Jag håller inte med" och gick ut. En kvinna bredvid mig försvann men kom tillbaka med en egen skylt "Inte jag heller". Patetiskt kanske men
Där stod vi tillsammans när de kom i taktfast marsch med svenska fanor vajande.
Vi två som fotades flitigt av gruppens "vakter".
Allt var en sorglig, obehaglig och vämjelig situation som knappast blivit ett uns bättre efter det.
Mica
som nu också kom att tänka mina flera korta möten med Vera och Assar Oredsson, Nordiska Rikspartiet, på 70-talet. Inte av sympati utan andra omständigheter.
Känner du till att Vera Oredsson kom till Sverige från Tyskland med hjälp av de Vita bussarna?
Anna, när det handlar om ens egna barn känner man maktlöshet som mamma. Jag förstâr precis hur du kände. Vilken bra skolledning!
Freedomtravel: Ja, det tror faktiskt jag med, att det finns mer goda än onda, de borde göra sig mer hörda bara!
Mica; Vad bra gjort av dig! Jag googlade precis pâ Vera. Endel människor är sâ konstiga, en judinna i ett nazistparti!?
Men i Frankrike finns det "utlänningar" i Front National, som är öppet främlingsfientligt!
Tidningen Expos reportrar säger att flera judar är medlemmar i Sverigedemokraterna. Kanske för att Sverigedemokrater gillar Israel som den "sista utposten innan barbariet" (=muslimerna). Har hört att i Israel pratades det i en radiokanal om Sverigedemokraterna som något positivt. Då har man inte fattat någonting! Förut sade man "det börjar med judarna men slutar inte där", i det här fallet kan man säga "det börjar med muslimerna...". Det är skrämmande hur snabbt historien glöms och hur människan aldrig verkar lära sig något. Och varför skyller människor med problem på andra i stället för att ta tag i sina egna liv?!
Anna, jag vet inte vilken radiokanal de talar om. I Israel driver man ganska vilt med SD pâ ett ganska ironiskt sätt som kanske är svârt att identifiera som utomstâende. Israelerna är överlag känsliga när det gäller rasism, reaktionen när Schweitz ville förbjuda minareter var stark och negativ. De har även svârt att förstâ varför Européerna vill förbjuda muslimerna att bära heltäckande slöja.
Allt finns i Israel, det är häftigt! Jag tror nog att maken förstod vad de sade. Själv har jag stött på värsta rasismen mot afrikaner just i Israel och det var sorgligt. Och fördomar mellan olika etniska judiska grupper kan vara stor. Maken själv säger att det finns inget mer rasistiskt land än Israel... Överallt sätter man sin egen etnicitet först.
Det är så skrämmande med allt detta hat som enkom grundar sig på en persons etnicitet och religion. Jag blev så illa berörd av artikeln men beundrar honom för hans mod att stanna kvar. Jag känner mer och mer att jag skäms över Sverige men rasism verkar tyvärr vara ett utbrett fenomen. I St. Petersburg såg jag unga ryssar gå med tyska flaggor och med klara nazistsympatier utan att förstå att deras mor och farföräldrar slagits mot just desamma under andra världskriget.
Helhets intrycket àr att alla verkar vara hatade och hatar. Det àr farligt att t.o.m. svensk i Malmò.
Anna, att folk har fördomar eller âsikter om olika människor kan man inte förhindra. Att en sefaradisk jude frân nordafrika tycker ashknazim ( östeuropeiska judar) är stroppiga och inte kan laga mat och att ashekanzen i sin tur tycker att sefaraden är alldeles fôr högljudd och matfixerad tycker jag man kan svälja. Jag kan tom förstâ att en Europé kan skaka pâ huvudet och tycka att Afrikanerna beter sig konstigt och orationellt. Det finns en klar och tydlig gräns att inte stampa över. Ingen har rätt att förolämpa eller spotta pâ en annan människa föra tt denne inte har samma religion som man själv. Men det vet du sâklart redan! Kram
ExPIA; Jag känner mig helt klart undanskuffad ur dagens Sverige. Det trots att jag naturligtvis har vänner och bekanta som övertygar mig om motsatsen. Ibland irriteras jag dessutom över känslan som kryper frma dâ och dâ att ljusa, ljushyade människor är mycket smartare än mörka.
Pickadoll Johanna; Ja, det värsta är just hatet, var kommer det i frân, hur orkar man gâ och känna sâ negativa känslor hela dagarna?
Jag tycker att det är så tragiskt och fruktansvärt med allt hat som finns! Och varför måste det som är främmande och annorlunda för vissa omvändas till hat och fördommar. Att inte alla bara kan inse att vi alla är människor oberoende av tro, religion, bakgrund och nationalitet.
Har nog klurat ut hatet. Hatet kommer nàr du inte kànner nàgon mening med ditt liv. Bor i en djungel med husfruar. Har aldrig varit sà hatad i mitt liv som nu. Men à andra sidan àr det jag som vaknar med ett leende varje morgon. Viktigast att inte ge samma skopa tillbaka.
Nu kanske mànga tycker att rasism och husfruar inte gàr att jàmfòra, men jag màste faktiskt flytta. Sà illa àr det. Hat som hat, àr samma sak men i olika boxar!
Skicka en kommentar