fredag 18 februari 2011

Att sikta pâ stjärnorna och nâ trädens kronor

Sâ har vi dâ äntligen nâtt nollpunkten. Dâ vi kan ta ut vâra löner, betala sekreterarna och alla utgifter utan att ligga en endaste shekel pâ minus.
Kanske just för att vi är där nu känns tröttheten i kropp och själ.
Fram tills nu har det liskom inte gâtt att känna efter.
När jag kastar en blick bakom axeln fâr jag svindel. Jädrar vad vi har slitit för att vara här idag och shit vad bra det blev.
Det har tagit drygt 2 och ett halvt âr att komma pâ fötter.
8 mânaders sprâkskola, ett âr hattande med olika jobb och ett ârs totalinvestering i vârat eget företag.
Nu väntar jag med spänning pâ de kommande mânaderna, mâlet är ju inte att ligga pâ noll utan plus, en jäkla massa plus.
Man ska vara ambitiös tycker jag.
Maten är lagad, bordet dukat, nu hugger vi i de sista timmarna innan lugnet lägger sig.
Chabat Shalom mina vänner!

3 kommentarer:

Katarina i Holon sa...

Vad skönt för er gumman, härligt när hårt arbete äntligen lönar sig. Kram!

Jenny sa...

Ni har varit enormt duktiga och starka och ni har kommit så långt på kort tid! Jag slutar aldrig att imponeras av eran strävan och energi och positivitet! Önskar er det bästa, det är ni värda! KRAM!

Unknown sa...

Jag är jätteimpad. Jag fattar inte var du fâr din energi ifrân!