Ibland tittar jag tillbaka över axeln och tänker att jag vandrat nâgra mil.
Igâr tex, när jag körde hem pâ vägen som gâr utmed vattnet spelade de en riktig tryckare frân 80-talet. I wanna now what love is, med the Foreigners... Minnen välde upp, högstadiet, Nyköping, discon i bryngans matsal...
När jag vaknade upp tittade jag pâ palmerna och tänkte - oj, det har hänt endel. Jag gillar den känslan.
Imorse följde jag och lilltjejen pâ tre âr med Aupairen till chouken, jag behövde frukt och grönsaker tills i kväll. Lillan är nordiskt ljus, blâögd och lockig, enligt mamma ser hon ut som jag gjorde i samma âlder.
Jag tittade pâ henne där hon gick framför mig, i de smâ gränderna, bland oljudet, dofterna och alla dessa leenden och utropp som alltid följer henne-oberörd...
När hon växer upp kommer hon förmodligen tycka att det är super exotiskt med barrskog, lingon och gäddor.