Idag när jag var och handlade var det tomt vid den första säkerhetskontrollen, de som kollar bagageutrymmet i bilen. När jag kom fram till karln som kollar väskor med en sân metalldetektor sa jag till honom att det inte fanns nâgon som kollade bilarna.
Han sâg fundersam ut, han tycket ocksâ det var konstigt- men sedan förklarade han glatt att det inte var samma företag som skötte Parkeringen och ingângen- sâ han kunde inte göra nâgot ât det.
Det var inte hans fel och han tänkte uppenbarligen inte göra nâgot ât det hela.
"Fine" tänkte jag, den första som flyger i luften är ju han själv- även om det inte är hans ansvar att se till att vakt nummer et gör sitt jobb. Om det kändes okej för honom sâ...
Jag gick in i affären och började fundera pâ vad som skulle hända om det verkligen skulle komma en kamikaze just dâ. Hur vakten skulle ângrat sig att han inte lyssnat pâ mig och kollat upp varför bilvakten var frânvarande. Virrvarret utanför, sirenerna och sâ jag, som gled ut ur dörrarna med ett "vadvardetjagsa" Jag hann bli intervjuad i tv innan jag kom fram till grönsaksdisken.
Folk med livlig fantasi som jag har ett paralell-liv vid sidan av där de fâr vittna vid mordutredningar, hitta likdelar, intervjuas av viktiga personer, hindra kidnappningar etc...
Jag är inte klok - jag vet, jag skrattar ât mig själv sâ knäpp är jag.
6 kommentarer:
Spännande...
På min morgonpromenad hittar jag en portfölj med 10 000 000 shekel..kollar snabbt att jag inte är skuggad av maffian, försöker komma på olika sätt att kolla att pengarna inte är märkta, och olika sätt att göra de svarta pengarna vita...
Gör du ocksâ det alltsâ?!!! Asgarv...sâ länge vi inte blandar ihop vâr fantasivärld med den riktiga är det nog inget att oroa sig fÖr...
Ni är inte ensamma om att ha livlig fantasi. Även jag försöker liva upp mina veckohandlingar... http://kalasblogg.blogspot.com/2010/02/man-vet-att.html
Ja, ibland är det lätt att fantasin skenar iväg. Ibörjan när jag kom till Sicilien fick jag för mig att jag skulle hitta min ena katt uppspikad på ytterdörren som en varning från maffian... Jag tänkte att häst hade jag ju inte så det var min version av hästhuvudet i sängen...
Galen eller inte ;)... Allvarlig talat, det verkar sunt att ta "det" med humor. Jag har så svårt att sätt mig in i din situation. För mig är det så främmande att något ska hända, trots ETA och Al Qaeda... (tack och lov är väl bäst att tillägga)
karin, vi har alltsâ galsenskapen gemensamt... asg
Helly; fniss, en uppspikad katt känns nästan värre än ett hästhuvud, fast ett hästhuvud mâst ju bloda ner förskräckligt.
Tove, man mâste kunna skämta om det. Man vänjer sig faktiskt vid hotet men inte vid attentaten. Höga smällar fpar de flesta att flyga i luften av rädsla här även om ingen vill erkänna det.
Skicka en kommentar