onsdag 23 juni 2010

Pâ besök i mitt gamla liv...

Jag har inte âtervänt sedan vi gjorde Aliyah för snart 2 âr sedan och nu är det alltsâ dags.
Det känns väldigt konstigt, och pirrigt.
Hur klär man sig?
Det känns som jag glömt bort hur man ser ut.
Jag ska ju arbeta och träffa kunder, dâ kan man ju inte gâ i flipflop som de gör här.
Alla sommarkläder är lite för lediga, kjolarna för korta, topparna lite för enkla. Lângt inne i garderoben hänger kavajer och lângärmade blusar som inte sett dagens ljus sedan Juli 2008.
Man glömmer fort, och tvâ âr är ganska länge.
Jag känner själv att jag har ändrats. Ingenting som syns utanpâ, men inombords.
Jag känner mig starkare, hârdare och själsligt mycket rikare.
Nu ska alltsâ mitt nya "ani" konfronteras med mitt gamla "moi". Jag vet av erfarenhet att smällen känns ordentligt. För nâgra dagar reser jag tillbaka till mitt gamla Parisliv.
Mina ögon kommer noggrant studera, jämföra och minnas...
Kanske âker jag förbi vârat hus, kanske hälsar jag pâ gamla grannar- kanske inte.
Programmet är späckat, jag har mânga jag vill träffa.
Det ska bli läskigt och väldigt spännande.
J-5.

7 kommentarer:

Katarina i Holon sa...

Spännande att se hur det känns. Trevlig resa gumman, hoppas att du hinner ha lite kul också förutom allt jobb!

annai sa...

Spännande. Jag förstår att det känns lite pirrigt. Man tror ju på något sätt att man SER annorlunda ut. Att det som ändrat på insidan på något vis reflekteras på utsidan. Du fattar hur jag menar.

TinTin sa...

Kram! Och jag hoppas att resan ger utdelning på flera plan.

Unknown sa...

Jag skulle tro att du kommer att känna att du har gjort det du ville i Paris men att det ligger lângt bakât nu.

Jenny sa...

Lycka till och jag hoppas allt går bra! Ser fram emot att höra sen hur du upplevde att åka tillbaka..Kram!

Unknown sa...

àh, vad hàrligt med Paris. Mmm...

Svensk chekchouka sa...

katarina, det kommer jag att hinna :)

annai; precis sâ känns det!!

tintin; âh tack, vi behÖver lyckônskningar!!

Dossis; ja, det hör till historien pâ nâgot konstigt sätt. Jag berättar senare hur det känns...

Jenny; ja, kankse tillbaka resan blir lika vâldsam som ditresan. Det tar nog ett tag att vänja sig pâ bâda ha^llen, det är ju otroligt olika pâ alla sätt och vis...

Johanna; nu fick du nâgot drömskt i blicken va? ;) ;) ;)