Israeliskt klotter, filosofi eller konst?

Vet ni vad? När jag tittar pâ Europeisk tv och ser alla problem de har i de invandrartäta förorterna och lyssnar pâ vänstervridna socialarbetare som förklarar att det är för att föräldrarna inte förstâr sprâket som barnen vandaliserar- dâ gâr jag i taket.

Jag fattar fortfarande inte vad de säger pâ nyheterna, och igâr när jag skulle fylla i en blankett pâ ett ministerium var jag tvungen att be om hjälp, det gör inte mina ungar till vandaler alls. Jag tro att man inte ska dalta sâ mycket och inte vara rädd att ställa krav även pâ barn med invandrarbakgrund. Tycka synd om fungerar inte i längden, det stjälper mer än hjälper och är en utmärkt ursäkt att inte gâ framât.

Jag är fortfarande fascinerad av hur lite vâld man möter i det Israeliska samhället, och hur sällan man ser vandalism.

Det känns som att alla värnar om det lilla vi har. En ny lekpark, nya bänkar längs promenaden, en ny utomhus-sport-park, allt stâr kvar. Grafitti finns ju sâklart, ofta handlar det om politik." Am Israel Haï" ( Israels folk lever) eller funderingar och illustrationer om den politiska situationen. Det känns lângt ifrân vanligt "Tom was here" och även om jag inte tycker att det är speciellt snyggt känns det inte störande, endel upprör och andra fâr mig att fundera ât andra hâlllet nâgra sekunder, även om jag inte ändrar âsikt är det alltid nyttigt. Jag sätter in nâgra smakprov som jag hittat pâ nätet.